måndag 24 december 2012
fredag 21 december 2012
Middagen är Serverad...
Efter nattens krångel och stora genombrott på matfronten, så har en ny matskål införskaffats! Det kändes bra konstigt att stå i affären och när personalen frågade vad det gällde för ras och jag muttrade "borderterrier", så trodde hon nog att jag skojade med henne! =D Vårat lilla UFO!
How to Train Your Human...
Vi älskar våran Harry, men helt ärligt: han är ett himla UFO! Ända sedan vi träffade honom första gången som liten valp, så har han varit extraordinärt konstig! Han kröp under dörrar istället för att gå runt dem (fastnade således...), tuggade på elsladdar, tvättmedelspaket & synålsdynor, ramlade 3 meter ned i en grushög, sprang fort som bara den rakt in i en stängd dörr... Jaa, som ni vet är historierna många. Likaså teorierna om varför han är så konstig...
Pappa är ju övertygad om att han inte fick tillräckligt med luft vid födseln, vi läste någonstans att man benämnde speciella människor som rörda av änglarna -- men en sak är säker: han är en riktigt udda liten typ!
En av hans största nojjor är och har alltid varit mat. Att äta den, hur och när den serveras, vad det är för mat, om man verkligen behöver mat för att överleva, ja, you name it! Så i somras lämnades han ju in för rengörning av tänderna under sövning och efter det fick vi en helt annan hund! Han kastade i sig maten och försökte sno lite av Yoggan (inte så stor risk att det var något kvar där...) och det var som om han hade varit hungrig i alla sina 5 år på jorden...
För ett tag sedan började han nojja ur igen och jag rengjorde tänderna bästa jag kunde, men han har liksom inte kommit igång igen. Vi har testat det mesta, kör med uteslutningsmetoden, men ikväll kom det stora genombrottet. Anders gav hundarna mat, blötlagd som vanligt (Harry äter inte annars...) och Yoggi slukade sitt som vanligt, men Harry tittade på maten, sedan på Anders, suckade och gick sin väg. Inget ovanligt med det. Sedan låg han i alla fall ute i köket och han är VÄLDIGT noggrann med att han vill ha sitt "varsågod" (gärna 2 gånger eller fler), men trots flera försök så åt han inte. Ibland hjälper det att sitta hos honom, så jag & Anders turades om att göra honom sällskap -- ingen framgång. Jag vet att de flesta av er tänker: "Men ge upp!!! Han äter när han blir hungrig!" Och det är helt sant, men den här gången var jag helt övertygad om att han försökte kommunicera något med oss, men vi var för tröga för att fatta vad han ville. Vi gick och satte oss i vardagsrummet igen och han blev liggande på hallmattan, vänd mot köket. Annars kunde jag nog ha tänkt att han ville gå ut, men positionen sa något annat. Så vi försökte igen och Anders skulle ställa ned matskålen, som var fylld till bredden, men då sa jag att vi skulle prova att bara ge honom typ 1-2 matskedar av maten, han kanske tyckte det var för trångt i matskålen?... Så vi hällde över det mesta i en annan skål och fyllde på det som var kvar med lite mer vatten och ställde ned. Med andan i halsen tittade vi sedan på: han gick försiktigt fram till matskålen, så hörde vi hur han slickade i sig lite vatten, och sedan... ÅT HAN!!! Han gjorde rent hus i skålen, jag testade att lägga i en matsked till -- han glupade i sig den. En matsked till -- mums! Då slog mig hela situationen och hur fåniga vi måste se -- Harry vände sig om och gav mig ett mörkt ögonkast, som för att säga: "Det är väl inte mitt fel att du bara är en dum människa som inte förstår något!"
Fina, roliga, konstiga lilla Harry-Smarry! Nu ska vi köpa en större och vidare matskål åt dig så du har plats att smaska runt -- och i fortsättningen ska vi lyssna på allt du har att säga och inte ta för givet att du är konstig... =D
Pappa är ju övertygad om att han inte fick tillräckligt med luft vid födseln, vi läste någonstans att man benämnde speciella människor som rörda av änglarna -- men en sak är säker: han är en riktigt udda liten typ!
En av hans största nojjor är och har alltid varit mat. Att äta den, hur och när den serveras, vad det är för mat, om man verkligen behöver mat för att överleva, ja, you name it! Så i somras lämnades han ju in för rengörning av tänderna under sövning och efter det fick vi en helt annan hund! Han kastade i sig maten och försökte sno lite av Yoggan (inte så stor risk att det var något kvar där...) och det var som om han hade varit hungrig i alla sina 5 år på jorden...
För ett tag sedan började han nojja ur igen och jag rengjorde tänderna bästa jag kunde, men han har liksom inte kommit igång igen. Vi har testat det mesta, kör med uteslutningsmetoden, men ikväll kom det stora genombrottet. Anders gav hundarna mat, blötlagd som vanligt (Harry äter inte annars...) och Yoggi slukade sitt som vanligt, men Harry tittade på maten, sedan på Anders, suckade och gick sin väg. Inget ovanligt med det. Sedan låg han i alla fall ute i köket och han är VÄLDIGT noggrann med att han vill ha sitt "varsågod" (gärna 2 gånger eller fler), men trots flera försök så åt han inte. Ibland hjälper det att sitta hos honom, så jag & Anders turades om att göra honom sällskap -- ingen framgång. Jag vet att de flesta av er tänker: "Men ge upp!!! Han äter när han blir hungrig!" Och det är helt sant, men den här gången var jag helt övertygad om att han försökte kommunicera något med oss, men vi var för tröga för att fatta vad han ville. Vi gick och satte oss i vardagsrummet igen och han blev liggande på hallmattan, vänd mot köket. Annars kunde jag nog ha tänkt att han ville gå ut, men positionen sa något annat. Så vi försökte igen och Anders skulle ställa ned matskålen, som var fylld till bredden, men då sa jag att vi skulle prova att bara ge honom typ 1-2 matskedar av maten, han kanske tyckte det var för trångt i matskålen?... Så vi hällde över det mesta i en annan skål och fyllde på det som var kvar med lite mer vatten och ställde ned. Med andan i halsen tittade vi sedan på: han gick försiktigt fram till matskålen, så hörde vi hur han slickade i sig lite vatten, och sedan... ÅT HAN!!! Han gjorde rent hus i skålen, jag testade att lägga i en matsked till -- han glupade i sig den. En matsked till -- mums! Då slog mig hela situationen och hur fåniga vi måste se -- Harry vände sig om och gav mig ett mörkt ögonkast, som för att säga: "Det är väl inte mitt fel att du bara är en dum människa som inte förstår något!"
Fina, roliga, konstiga lilla Harry-Smarry! Nu ska vi köpa en större och vidare matskål åt dig så du har plats att smaska runt -- och i fortsättningen ska vi lyssna på allt du har att säga och inte ta för givet att du är konstig... =D
Älsklings-UFO!
söndag 16 december 2012
Utställning på Hemmaplan!
Idag var det dags att ställa ut i Sverige för första gången sedan vi tog championatet i september, och dessutom Stockholms Hundmässa. Nu på morgonen insåg jag att Yoggi inte fick följa med eftersom han inte var anmäld -- så det blev lite stressigt och konstigt att lämna honom hemma, men inte mycket att göra åt saken. Jag måste säga att SKK's app var fantastiskt bra! Program och katalog direkt i Anders' Ipad, gratis och jättesmidigt! Mer sådant på utställningarna -- vi betalar redan så sjuka pengar för att vara med.
Insläpp och entré fungerade jättesmidigt, även om Harry tyckte det var lite läskigt med bord och veterinärkontroll och sedan satte sig och gjorde sina behov mitt innanför entrén...
Hittade till vår ring, hälsade på alla underbara, gick med på att visa älskade Freddy i öppen klass åt Johan, som skulle visa honom åt Karin, som inte var där... Hmmm... Men han hann tillbaka till det var dags, så jag behövde inte stressa. Sedan var det vår tur och jag tyckte han skötte sig bra idag, men han är helt klart en hund som trivs bättre på utomhus-utställningar!
Såhär tyckte dagens domare Mia Sandgren om honom:
"Maskulin hane i bra balans. Bra huvud. Önskar något mer nosparti. Bra hals & bröstkorg & svans. Välvinklad. Bra benstomme. Rör sig bra." Excellent.
Det var ingen översvallande kritik direkt, och den speglade väl ganska bra vår placering som 4:e hane av 5 i championklass. Bättre gick det för bästa AK och Monster, som kom 3:a med res-cert i Bästa Hane -- GRATTIS!!! <3
Vi tog en sväng bort till Lapphunds-ringen och sedan till marknadstorget, där vi införskaffade en ny Snuggles och lite Dentastix till framförallt stackars Yoggi som låg hemma alldeles själv!
På vägen ut från mässan bar jag som vanligt Harry över axlarna, det är så himla smidigt bland mycket folk, och som vanligt drar det massor av uppmärksamhet! =D
Insläpp och entré fungerade jättesmidigt, även om Harry tyckte det var lite läskigt med bord och veterinärkontroll och sedan satte sig och gjorde sina behov mitt innanför entrén...
Hittade till vår ring, hälsade på alla underbara, gick med på att visa älskade Freddy i öppen klass åt Johan, som skulle visa honom åt Karin, som inte var där... Hmmm... Men han hann tillbaka till det var dags, så jag behövde inte stressa. Sedan var det vår tur och jag tyckte han skötte sig bra idag, men han är helt klart en hund som trivs bättre på utomhus-utställningar!
Såhär tyckte dagens domare Mia Sandgren om honom:
"Maskulin hane i bra balans. Bra huvud. Önskar något mer nosparti. Bra hals & bröstkorg & svans. Välvinklad. Bra benstomme. Rör sig bra." Excellent.
Det var ingen översvallande kritik direkt, och den speglade väl ganska bra vår placering som 4:e hane av 5 i championklass. Bättre gick det för bästa AK och Monster, som kom 3:a med res-cert i Bästa Hane -- GRATTIS!!! <3
Vi tog en sväng bort till Lapphunds-ringen och sedan till marknadstorget, där vi införskaffade en ny Snuggles och lite Dentastix till framförallt stackars Yoggi som låg hemma alldeles själv!
På vägen ut från mässan bar jag som vanligt Harry över axlarna, det är så himla smidigt bland mycket folk, och som vanligt drar det massor av uppmärksamhet! =D
Skön min! =D
En Snuggles! Mycket uppskattad och de kostar bara 45:-
torsdag 29 november 2012
Winter Wonders!
Idag var det dags för långpromenad med vovvarna och jag trodde naivt att snön inte skulle ligga kvar -- så jag klädde bara på dem täcken. Snart insåg jag dock att det verkligen var overall-väder, om det någonsin är... =D Så jag vände tillbaka, sprang ned i källaren och hämtade dem.
De håller på och hoppar och skuttar lite först, men sedan verkar de mest glada -- och det finns verkligen inget bättre vintertid än att få sätta in två torra och varma hundar i bilen!
De håller på och hoppar och skuttar lite först, men sedan verkar de mest glada -- och det finns verkligen inget bättre vintertid än att få sätta in två torra och varma hundar i bilen!
Snygg-Yoggi! =D
Harry sprattlar sig fram genom snön...
Våra fina pojkar! <3
"Vad finns där ute i snön?..."
Ja, Se Det Snöar!
Bästa tiden på året är officiellt här!!! Ikväll föll snön över oss i huvudstaden, först som irriterande slask, men sedan skärpte det till sig och övergick i ett lugnt och stadigt snöfall som fick ligga kvar. Underbart! Det betyder också täckes-säsong för hundarna, något de inte är helt exalterade över... Men jag vill inte ha in blöta och kalla hundar på kvällarna, så de får stå ut!
Yoggi ska få ett nytt, det här sitter väldigt tight och ser verkligen inte skönt ut...
Vi får se vem av dem som ger upp först... Vi har två king-size Biabäddar...
Finaste Smarrpan!
söndag 25 november 2012
Oslo Tur & Retur!
Vi har haft en välbehövlig vila från utställningar och långresor under hösten, men igår var det dags igen: Dogs4All i Oslo.
Anna-Karin kom och hämtade oss på fredag förmiddag och pappa ville också följa med, så det var fullt i bilen och i bagaget Yoggi & Harry i en bur och Smula i den andra. Det var väldigt skönt att åka med en erfaren busschaufför! =D Lite pit-stop i Grums för mat och sedan full fart till Oslo och hem till Laura & Per, som har en 5-månaders blå borderkille vid namn Dino och en 10-årig dvärgpudel dam som heter Mary. Det blev en underbar kväll med nya bekantskaper för både 2- och 4-benta, där Harry blev bästis med lilla Dino och Dino i sin tur stal pappas hjärta fullkomligt! Yoggi satt i valphagen och fick då och då sällskap av Dino på andra sidan gallret, Mary höll sig på behörigt avstånd från alla stökiga borderterriers och allra bäst blev det i pappas knä! Pappa skulle egentligen sovit på vandrarhem, men vi hade alla så trevligt så ingen ville bryta och således blev det gästrummet för hans del, madrass på golvet för mig och en recliner-fåtölj för Anders! =D
Anna-Karin kom och hämtade oss på fredag förmiddag och pappa ville också följa med, så det var fullt i bilen och i bagaget Yoggi & Harry i en bur och Smula i den andra. Det var väldigt skönt att åka med en erfaren busschaufför! =D Lite pit-stop i Grums för mat och sedan full fart till Oslo och hem till Laura & Per, som har en 5-månaders blå borderkille vid namn Dino och en 10-årig dvärgpudel dam som heter Mary. Det blev en underbar kväll med nya bekantskaper för både 2- och 4-benta, där Harry blev bästis med lilla Dino och Dino i sin tur stal pappas hjärta fullkomligt! Yoggi satt i valphagen och fick då och då sällskap av Dino på andra sidan gallret, Mary höll sig på behörigt avstånd från alla stökiga borderterriers och allra bäst blev det i pappas knä! Pappa skulle egentligen sovit på vandrarhem, men vi hade alla så trevligt så ingen ville bryta och således blev det gästrummet för hans del, madrass på golvet för mig och en recliner-fåtölj för Anders! =D
Pappa & Dino <3
Jag & Mary
Yoggi i "fängelset"
Sovsällskap en kort stund: Smula!
Igår gick vi up ganska tidigt och med mycket nerver i görningen så blev det inte direkt någon frukost-ro, så vi kom iväg väldigt bra och anlände i god tid till Lillestrøm och utställningen. Hittade vår ring och gav oss på jakt efter en stol till pappa, tittade in på salutorget en sväng och ställde oss sedan och väntade. Det var Mr. Ronnie Irving som dömde och totalt 23 stycken borderterriers, 2 i öppna och 2 i championklassen.
Först ut i gänget var Anders & Yoggi som fick följande kritik av domaren:
"OK in skull, could be a bit better in for-face. Good thick skin, needs more coat. Tail carried a bit high. Ears could be smaller. Moves better behind than in front." Han blev 2:a med Excellent, helt okej fast väldigt tråkig kritik -- men han skötte sig så himla bra!!! Inget av det låga och ihopkrupna som vi har sett mycket av på sista tiden. Så det känns väldigt bra!
Sedan var det min och Harrys tur mot Lars-Olav & Yoshi och vi fick följande kritik:
"OK in skull. Could be better in expression. Good neck and topline. Tail could be carried a bit better and straighter. OK in hindquarters. Could move better in front. Not easy to span." 2:a plats med excellent.
Väldigt snopet -- men det är bara att inse att engelsmän inte gillar våra hundar som är lite på den större sidan, men det är då inga problem att spanna Harry! Det vill jag i alla fall ha sagt, sedan ändrar inte det på något.
A-K och Smula kom också 2:a i öppen klassen för tikar, något mer av en prestation då det var ganska många starter.
Sedan packade vi oss ganska snabbt hemåt och planerade vidare på våra hundars karriärer... =)
Det var i alla fall en underbar resa när det gäller vänskap, hundar och prat -- även om resultaten uteblev. Och det är ju långt vikigare!!! =D
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)