Aouch!!!

Vi har spenderat en underbar lång helg på landet och behöver jag säga att hundarna älskar det??? 4000 kvm inhägnad tomt att springa på, äta frukost ute på gräsmattan, ett grisöra om dagen i gröngräset, bli jagade av korna, långa promenader i skogen och alla 3 (!!!) hussarna på plats! Yoggi älskar när Morrfar är på plats och sover i hans säng och svansar efter honom överallt! Dessutom fick de en midsommarpresent som var mycket uppskattad:

Den till vänster är det, självklart en Nina Ottosson, det finns massa kul saker på hennes sida! De har verkligen olika taktik mina grabbar... Yoggi har lite mer killerinstinct och Harry, konstigt nog, är mer sofistikerad! Men den var jobbig att köra inne för den fastnade under sofforna hela tiden, men ute ställde den sig inte upp lika snabbt... 

Bygget är snart klart och jag funderar på en hundkoja som matchar stugan!

Åh, det är en tik som kanske, eventuellt, möjligtvis är intresserad av valpar med Yoggi!!! <3 Det skulle göra mig så lycklig och jag skulle ta en liten hane och döpa den till Yoda! Det blir nog inget, men jag tänker i alla fall drömma ett tag till!

Igår var vi ute och klippte i Åby och hade med oss bästa kompisarna Greta, Malin & Nicklas och skulle fota dem när de hoppade över en liten häck... Hade dock lite problem med avståndet och det slutade med att 3 tokiga borderterriers kraschade rakt in i kameran som anföll min stackars näsa... Ser lite mer ut som Paulo Roberto nu för tiden, om ni undrar...

Jumpin' Greta!

Detta kortet tog jag när de körde över mig...

Gruppbild...

Hoppsan!

Förra veckan var jag och vaccinerade grabbarna och tydligen hade de lekt lite hårt med varandra innan, för Yoggi lämnade ett litet blodspår efter sig på golvet i väntrummet... Väl inne i undersökningsrummet så frågade sköterskan om detta hände ofta och jag försökte förklara deras avancerade sexliv. Då sa hon att det kunde vara ett tecken på förstorad prostata och att jag borde kolla upp det om han fortsatte blöda. Men sedan dess har det varit lugnt...

Tills idag... Vi hade lämnat hundarna uppe i Fredriks mammas lägenhet och när jag åkte upp för att gå ut med dem så hade Yoggi blött igen, fast han var själv och Harry instängd i ett rum. Så jag ringde veterinären och de bad mig komma in idag, men eftersom vi jobbade i Sörping så fixade jag in oss på en tid på måndag. Hon sa att jag var tvungen att åka in akut om han visade minsta tecken på att bli sämre, vilket var självklart! Jag ville inte lämna honom ensam, så de fick åka med i bilen. När jag kom ned till stan igen så hade jag en väldigt jobbig känsla i magen som inte ville ge med sig, så jag ringde och bokade in oss idag.
Åkte hem och lade mig på sängen en kortis, då kröp Yoggi upp och lade sig på min arm (hör inte till vanligheterna) och "pratade" som han gör ibland, men väldigt mycket. Jag blev helt tårögd och talade om för honom att jag hade förstått att han hade ont och att vi skulle till veterinären snart.
Älskade Malin tog sig tid och följde med mig, mitt katastroftänkande gav mig bilder av buköppningar, narkoser och flygande tusenlappar! Väl på plats fick vi träffa en jättetrevlig veterinär, Pia Åström, som var så snäll mot Yoggi och gjorde i ordning honom för ultraljud. Så fick vi se en bild på insidan av hans mage och prostatan ska tydligen se ut som typ två pelare i jämn form, men hans var oregelbundna och olika skiftningar. Så, det var något som var galet! Veterinären sa: "Ja, man kan inte säga att hundar får prostatacancer som män, men det är förändringar. Kastrering är det enda vi kan göra för att hjälpa honom, kemisk eller operativ." Jag blev jätteglad att vi kunde göra något för att hjälpa honom, men var inte beredd att göra det stora ingreppet på studs, så vi bestämde oss för en kemisk kastrering. Min älskade lille Yoggi! Så veterinären gick efter ett chic och det var ingen dålig jävla kanyl hon kom tillbaka med!!! Men världens tuffaste lille älskling var så duktig och sa inte ett pip, matte däremot höll på att svimma när hon TRYCKTE i kanylen så det lät "poff" i hans stenhårda nackskinn! Uscha!
Min älskade lille prins! Han har ett stort blodigt sår på manken, är lite öm och jag tycker så grymt synd om honom!!! Men det kommer bli kanon, huvudsaken är ju att han mår bra och notan slutade på futtiga 1 700:-.

Älskling!

Bad Badger!

Idag var det dags att hänga på Malin, Nicklas och Greta till Öster Malma  för en träff med grävlingen, vilket var ett par år sedan för vår del. Kom dit och det var mest borderterriers och taxar, ingen tysk faktiskt! Det var ju hett som i helvetet och det märktes på hundarna, det måste ju vara tokhett i gångarna! 

Först ut var Greta och jag tycker hon skötte sig kanon, hon har lite svårt att skälla bara. Men det kommer! Vi har ju hört att hon kan. Malin och jag har lite samma problem... Jag vill inte ha en skälig hund, så jag har kvävt det hos Harry så långt jag har kunnat och det får jag ju betala för nu.

Sedan var det Yoggi's tur och jag var lite nervös eftersom det var så länge sedan, men det var inte nödvändigt. Jag satte mig vid 1:ans ingång och visade in honom, han pep in och ut ett par gånger innan han kom på vad han skulle göra. Sedan fanns det inget stopp på honom! Som han skällde! Sedan ville Björn att Yoggi skulle flytta på sig, så han stängde kitteln på ena sidan. Men envisa terriern låg kvar och skällde på en vägg, det tog ett bra tag innan jag fick runt honom... =) Men tillslut fick vi runt honom och han skällde lika fint  på andra sidan! Sedan fick gubben för sig att kasta ned honom i mittengången med hyllan och det har han aldrig gjort tidigare! Hyllan innebär en nedförsbacke och sedan ett hopp upp på en platå som gör att hunden kommer rakt på grävlingen, typ överraskningsmoment! Men inte för Yoggan! Han voffade så duktigt så! Sedan fick det vara nog för första besöket, MYCKET nöjd matte!

Efter två hundar till så var det Harry's tur, men det kunde vi lika gärna ha struntat i! Han fick ju träffa grävlingen då för 3 år sedan och hade inget som helst intresse för den. Sedan har han ju visat enorm jaktlust, så därför trodde jag min idiot att det var ett generellt intresse... Eller inte... Han ställde ned 3 tassar i gången och nosade försiktigt på ingången. Sedan lyfte han en av framtassarna i luften och backade upp ur gången. Det spelade ingen roll vad Björn gjorde, Harry var inte ett dugg intresserad av  att prata med grävlingen!

Så nu tänker jag nog inte testa honom mer, han verkar inte fixa det eller så är han helt enkelt inte intresserad... Hmm... Då lär det ju inte vara någon idé att köra honom på vildsvin, eller?