Hurrta!

Så kom dagen då vi blev märkesidioter inom hundsporten... Länge har jag stått emot och länge har det gått bra, men under vintern har jag blivit en svagare människa... På MyDog krävdes det all viljestyrka och många heta diskussioner med mig själv för att inte gå fram till Hurrta-montern och köpa varsin overall till hundarna!!!
Men idag kom så dagen... Jag hittade inte Yoggi's sele när vi skulle åka i söndags och vi ska ha avståndslydnad på Hundens Hus hela helgen och jag ska ju låna ut hysteriska Harry till Jossan och behöver då ha med mig tjock-Yoggi till mig själv, hence behöver han en sele. Då det dessutom viner kalla vindar i plånboken erbjöd sig underbara pappa att investera lite i Yoggi och eftersom det egentligen är HANS hund, så kunde jag ju inte gärna säga nej... Intalar jag mig...
Så vi brummade iväg till Arken Zoo vid Nacka Forum och jag insåg förtvivlat att det i princip BARA fanns Hurrta-selar... Svindyrt och helt onödigt! Pappa började däremot glatt riva runt och ju mer jag sa att de var onödigt dyra och att det var ett fint märke, desto hårdare höll pappa fast i den blåa sele han hittat i rätt storlek... Han är gullig han! Det spelade ingen roll vad jag sa, Yoggi skulle ha en blå Hurrta-sele! "Bit inte den hand som föder dig" sa någon och jag kunde bara säga tack och ta emot...

Yoggi's nya, fina sele!